Trots en orolig natt lyckades jag komma upp när klockan igår ringde klockan sex. Det blev en snabb frukost, kastade på mig lite kläder för att ett par minuter senare ta klivet ut genom dörren och där mötas av en otrolig kyla, vintern. tog stålhingsten och började trampa. Efter ca etthundra meter insåg jag att jag glömt det viktigaste....vantarna. Väl framme hos mormor och morfar hade mina fingrar förvandlats till ett 10-pack genomfrysta prinskorvar.
Mitt ärende där var att hämta bilen som skulle ta mig till trelleborg och dagens timmar av arbete. Det första jag möts av är frosttäckta fönster. För att underlätta tänkte jag starta bilen och sätta på högsta värme på fläkten. Får jag igång bilhelvetet tror ni? Bilen har rattlås vilket gör att man inte kan vrida om nyckeln som vanligt. Stressen börjar smyga sig på och efter mycket trickande får jag igång den. Var är fönsterskrapan? Var nästa tanke. Min första tanke var självklart i facket på förarens dörr men vid första anblick så nej. En genomgång senare var jag tvungen att titta i dörrfacket igen och självklart var det där, halvt gömd. Klockan var nu betydligt mer än var jag räknat med och jag tror jag slog rekord i snabbast rutskrapning, vilket resulterade i att jag var i tid till jobb.
Men tro inte att detta var det enda bilproblemet jag stötte på under denna dag, på jobb var dom snälla nog att låna mig en bil på första rundan. Jag hade ca 25min dötid, tog mig bort till netto, som självklart var stängt. Körde tillbaka och satt kvar där, lite musik. Tänkte ta mig en liten sväng och då startar fanskapet inte, det enda livstecken jag får är ett hostande ljud, panik. Gör mitt ärende och när jag kommer tillbaka har den samlat krafter och startar på första försöket.

Vaknade väl utvilad imorse och har under dagen lyckats städa mitt rum. Nu njuter jag bara av den underbara musik som dånar ut högtalarna, ljusen som är tända i rummet och av den lediga tiden.
Kvällen tillbringas tillsammans med nära och kära, middag och bowling.