såå nu var jag äntligen hemma efter en tjugominuter lång vandring från sista studentfesten som ägde rum hemma hos Pontus, en kille jag gått i samma klass som många många år.
Det är riktigt ruggit väder, lite höstlikt, inte jätte kallt men det blåster och viner i trätopparna och efter den lilla insident som hände hos Pontus var det lite läskigt att gå denna långa och mörka väg helt ensam. För er som vet hur jag bor försår ni mig säkert, långt vägar utan gatobelysning.

Min kväll började hemma hos en av mina äldsta barndomsvänner, Viktor. Så många år sedan jag såg honom sist så var mycket trevligt. Taxin min körde mig (och min upphämtade kusin Johanna) vidare till twinsen Martina och Mikela som jag konfirmerades tillsammans med och sen till höllviken, där jag kilade inom Martin (som tyvärr redan hade lämnat sin fest) och sist men inte minst Pontus.



Men vad var det nu som hände hemma hos Pontus?
Joo, det ska jag tala om för er. Vi satt ute och hade hur trevligt som helt men börja bli lite kyligt att sitta där så vi bestämde oss för att gå in, upp, på andra våningen. Vi satte oss och så börja det låta precis som att det var någon inne på ett av rummen intill, som om någon fixade med något. Så vi gick in och kollade men vfan där var ingen, det kanske var blåsten i fönstret. Pontus bror kom upp och sa att det var katten som var utanför och öppnade fönstret..

Rasmus - Isa, isa
men det var ingen katt han fick syn på utan en människa, som var på väg på på taket. hallå en människa. svartklädd med en hoodtröja ihopasnörad i ansiktet.
Rasmus - Va fan gör du?
Främling - va? (hur kan man fråga va?)
Rasmus - Va fan gör du?
Främling - oj, sorry sorry

Sen pös han ner från tak till tak och sen var han borta.
mycket märklig typ måste jag säga.

Jag måste ju berömma Sverige som vann med 2-0 mot Grekland!

Nu ska jag iallafall sova,
Sov gott!