morgon började som den alltid gör när jobbet väntar på en 7.00, lite över sex gick vi upp, klädde på oss och fixade lunchen. Det var ganska kyligt ute och man märker att det börjar bli höst.
När klockan var ungefär 10 kände jag att jag inte alls mådde bra. Jag mådde illa och kände att jag var en aning svimfärdig. Min chef sa till mig att jag fick gå hem om jag kände för det och jag kände att det var bäst, att bara gå och lägga mig och sova så att jag mår bättre imorgon.


När jag sovit djupt i ungefär tre timmar kom Linn hem, hon berätta att hon hade pratat med platscheften och att dom kommer dra ungefär 45 euro om jag inte går till doktorn och får sjukintyg.

Så nu har jag precis varit hos doktorn, fick ta med mig Linn den äldre. Efter att ha stått i inskrivningen i ca 30 min fick jag äntligen komma in i väntrummet. Undertiden vi sitter och väntar fick jag frågan om varför jag sitter och väntar. Märklig fråga måste jag säga.
När jag väl kom in till doktorn kunde han inte ett ord engelsk och Linn fick förklara vad felet på mig var. Jag fick lägga mig på britsen och han kollade i halse och tryckte lite på magen och sen berättade han att jag hade ett virus imagen.
"du har ett virus i magen" säger Linn till mig, "VAA, har jag?" Jag kunde knappt hålla mig för skratt och inte Linn heller.
Men ett sjukintyg fick jag och fick ett par dagar fritt från jobb och ska bara äta vit kött, ris och ja, mjuk mat.

Så någon utgång blir det inte ikväll. Får ta en skönhetskväll. Fixa naglarna och bara ta det lugnt, njuta av det mamma och pappa tog med sig.

     

Efter ben&jerry´s glassen i onsdags tog jag bussen mot Plaza Catalunya där jag sedan till fots tog mig till min familjs hotell. Det blev ett glatt återseende. Efter lite installering på deras hotellrum blev det en lång promenad. 45 minuter senare stog vi utanför Barcelons fotbollsarena camp nou, jag och min bror fick tag i guldbiljetterna, de som tog oss till platserna på andra sektionen.

Det var en helt underbar match och vi bara satt där och njöt. dessutom vann ju Barcelona mot Real Betis med 3-2.
Vi mötte senare upp mamma och pappa på Hard rock café på plaza catalunya för en sen middag. 
En sak som min familj alltid råkar ut för när vi är på semester och ska äta ute är att vi får fel mat, det tar lång tid och även denna gången missa  fick vi in drinkar vi inte beställt, dom glömde ge oss bestik och drikan fick vi  när vi nästan hade ätit upp. 


                              

 

   

Eftersom natten innan endast erbjudit fyra timmars sömn blev det en tidig kväll, hämtade mina saker på deras hotell och sen blev det en taxi hem till bingen.

Har precis dragit ut två minuter på min rast, det har verkligen varit en dryg och icke givande dag, har inte såld något mer än ett par tillvalskanaler. Just för tillfället är det helt tyst i örat och har varit det ett par minuter vilket kan vara ganska skönt mellan alla skrikiga kunder.
Det är 46 minuter kvar till det är dags för mig att gå hem, jag tror jag får ta min lilla promenad imorgon för när jag kommer hem ska jag fixa lite mat till imorgon och sen ska jag gå och lägga mig så att jag kommer upp imorgon.

ciao!

Efter att ha slutat jobba idag ringde jag min vän Linda, hon berättade om sina första upplevelse som nallebyggare i gannlandet, hon har redan lärt sig danska vilket jag tycker är kul eftersom jag då får någon att träna min halvt bortglömda danska med. Det var dock inte alls rätt där, mjuk heter nämligen blöd och inte böld, men det är sånt som sätter sig efter ett tag.

Efter en halvtimmes samtal var det dags att bege sig hem och lägga sig, fyra timmar senare står jag i köket och förbreder lunchlådorna för morgondagen, den bjuder på hemmagjord hamburgare, min mage kurrar sedan.

Nu har jag fått sällskap av Linn som suttit och kollat sex and the city. Så nu ska vi nanna.
 
Sov gott!

Bara en liten notis, idag är det 126 dagar till min 20 årsdag.

Igårkväll firade vi Desirée som fyllde år, det gjorde vi med en drink på rita rouge ett otroligt mysigt ställe som jag planerar att ta mina föräldrar till på en middag när dom kommer nästa vecka. Efter ett par timmar bestämde jag mig för att möta upp Anja för party medan resten av gänget drog vidare på strippklubb för att senare ansluta sig till Cityhall där det var svensk kväll, med svensk DJ, svenska flaggor och två grishuvud(?). Varför dessa två grishuvuden? Det är väl inte typiskt svenskt.

Linn och jag kom iallafall att prata om dans, vi kom fram till att vi har otroligt svårt för att dansa till den musik som spelades igår, jag har väldigt svårt att kasta mig in i en roll och stå och headbanga eller släppa loss i någon annan konstig dansstil till en låt sådär bara. "jag dansar aldrig nykter"

Vi kom att tänka på den gamla goda tiden då vi "rockade"  till DJ Mogge på chokladfabriken eller som när vi dansade salsa på bikini (något jag aldrig gjort förrut men lika bra gick det för det).
Så nu vill vi ha en DJ mogge till barca som ska höja stämningen på utställena!

Efter att ha sett SATC the movie vet jag inte om det var en inspiration eller som jag omedvetet apade efter  Samanthas ätande, från att ha varit ökänd som GI-Karin till att hejdlöst trycka i mig allt och det som varit min svaga punkt är verkligen choklad glassen, den med små chokladbitar i.
Det är inte konstigt att männen flyr fältet när man sveper 7 liter glass i veckan, men sålänge jag har glassen så behöver jag ingen man!  

Alarmer ringde, klockan var 06.45 och rummet var otroligt kallt och utanför bara mörkt. Hade absolut ingen lust att hoppa ur sängen och gå till jobb. Efter ett par minuter var det dags. En dusch och frukost. När jag kom utanför dörren var det både blåstigt och kallt, riktigt ruggit. Väl framme på jobb hade tekniken gått ner och det tog en timme innan det kom igång. Det är kanske en hemmakväll med film som väntar.

De senaste dagarna har jag inte endast haft mina egna utgifter att hålla koll på och mätta. Efter att uttags automaten härromkvällen tog Linns kort har min plånbok sakta men säkert tömts.
Efter att vi igår legat på stranden ett par timmar efter jobb var vi bara tvugna att besöka consum för inköp av två fem liters dunkar med vatten. Till vår stora lycka hittade vi frysboxen med glass (som vår vanliga consum tidigare inte haft). Väl framme i kassan var det dags att betala och vi inser att mitt skrammel inte räcker långt, och det är här tjockisvarningenlampan börjar lysa, våra blickar möts och vi förstår varandra som om vi levt tillsammans hela livet, glassen kunde vi bara inte skippa, Linn tar en av vattendunkarna och springer in igen medan jag betalar.

Efter en stabil middag bestämde vi oss för att först duscha (var för sig) innan vi skulle sätta oss i soffan framför sex and the city tillsammans med den värdefulla glassen vi tidigare kunnat döda för.
Vi har båda två kännt hur kilona bara hoppat på oss sedan vi anlände till Barcelona (eller om jag ska vara exakt så är det nog sedan kravet på att komma i den vita studentklänningen släppt),  kilona stog vi och granskade i spegeln och var bara allmänt deppiga. Då öppnar Linn frysen och kastar fram glassen på bordet "vi måste ju bara provsmaka, bara lite". En tugga senare var vi båda fast, en helt underbar känsla rustade genom kroppen och samtidigt som linn har hela munnen full med glass och en stor sked säger hon "Detta var inte direkt planerat, jag stog precis och klagade framför spegeln och nu sitter jag här, är det detta dom kallar självdiciplin?"