Efter att ha suttit på vårt underbara fik i fyra timmar i tisdags kände vi att det kanske fick räcka för den gången. Mannen som äger detta är verkligen trevlig och pratar engelska (vilket är mycket sällsynt här). Han tackade för besöket och vi lovade honom att det inte var sista gången han sett våra trynen där.

Samtidigt som jag vänder mig och är på väg ut på gatan, PANG, och där sitter jag som en fluga mot fönstret. Dörren, denna enorma välputsade glasdörr var stängd.
Otroligt pinsamt, hur lyckas man?

Första dagen idag som jag återvänt till vårt mysiga fik och på väg hit sa Linn att han säkert redan glömt det eftersom vi förhoppningsvis inte är dom enda kunderna. När vi sen granskade dörren lite närmare såg vi att där var ett märke, (som jag redan efter smällen såg) ett skotthål som inte riktigt nått igonom. Träskallen.

Vi har idag genomlidit andra dagen på vårt nya jobb som enbart är information och utbildning. Något av det tråkigaste och jag har varit nära att somna ett par gånger, har fått dölja det bra med tanke på att jag sitter längst fram.
Tre dagar kvar!

Kvällen ska vi tillbringa på stan med lite shopping!
Ciao!